Härinne ekar det tomt ser jag.. Kände för att dela med mig till mig själv (eftersom jag är den enda som läser detta) om vad jag känner just nu. Så kan jag titta tillbaka om nåt år och le lite åt detta. Hej hej Malin, hoppas du har skaffat ett redigt jobb och är snygg som satan!

Är iallafall heeeeelt ensam, ja ensammast på jorden skulle jag tro. har en pojkvän 24 timmar härifrån, närmare bestämt på Bali där han lever livet och bränner skinnet. Själv då? Jo tack, lika blek som vanligt och dör sakta men säkert av skolan. Ljuset i tillvaron just nu är Söndagens aktivitet. Då ska jag nämligen spöa skiten ur mina kusiner tillsammans med Erik, Anton (kusin alltså) och Sandra på boda borg!
Vårt lag, med namnet THE FIREBALLS, kommer plättlätt ta hem pokalerna i år, för så töntiga är vi i min släkt. Vi har köpt fyra små vandringspokaler som var och en i det vinnande laget får ta hem och gosa med i sängen.

Det som gör mitt liv ÄNNU sämre, förutom skola och min frånvarande pojkvän, är att jag har lyckats förstöra The sims.. Det går inte att spela längre och jag är förstööööörd. Var det 18 jag var? Iallafall har jag tvingat Alex att fixa det så snart ska jag nog kunna ta hand om mina små gubbar och bygga flashiga hus!

Nej, nu får det vara nog. Ville nog mest dela med mig av min ensamhet och förskräckliga saknad så att jag när jag läser detta igen med Tonton bredvid mig så kan jag tänka på hur lyckligt lottad jag är som har honom hemma igen!

Min kärlek!