Imorse när jag åkte till skolan och laddade inför nationella kändes det som det viktigaste i hela världen. Sen kom jag till en skola som liknade den för tre år sedan när jag gick i ettan. Tryckt stämning och ledsna människor. Och plötsligt var provet inte alls viktigt. Faktum är att det blev en fis i rymden, totalt oviktigt. Tänk vilka perspektiv man har på saker och ting.