en panna liksom?

Jag kom fram till en ganska deprimerande sak förut.

Jag har tyckt att min panna var fin, och nu stog jag i spegeln och tänkte efter att ja. Den är faktiskt fin, och såklart blev jag glad över att ha funnit någonting som jag verkligen tycker om.

Sen kom jag på att om min panna är det snyggaste i mitt ansikte, då kan jag fan inte vara särsklit snygg!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0